Fornlämning nr 29, Stavnäs socken
Efter en vandring på en cirka 500 meter lång skogsstig, från närmaste landsväg, kommer man ut i en stor glänta på Glafsfjordens västra strand. I dess mitt ligger Näsuddens stora gravröse från bronsåldern. Det har fornlämningsnummer 29, i Stavnäs socken, Värmland.
Fornlämning nr 30, Stavnäs socken
Om man följer skogsstigen ytterligare cirka 450 meter norrut, utefter stranden, så når man fram till ett litet gravröse, också från bronsåldern, med fornlämningsnummer 30.
Gravröse fornlämningsnummer 29, Stavnäs socken
Gravrösets koordinater är N 59° 29' 44,81", E 12° 42' 17,93" (WGS84).
Det här röset är ett av de största i Värmland.
I sin bok Bidrag till westra Wermlands antiqvariska topografi anger N.G. Djurklou till och med att det skulle vara Värmlands största. Nu är det inte riktigt så. Det rekordet innehar gravröset på Lövåsudden, i Glava socken (det röset ligger också på Glafsfjordens västra strand).
Enligt Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister är Näsuddsröset i stort sett runt, med måtten 40 x 30 meter i öst-västlig riktning, och det har en höjd av 4 – 6,5 meter.
Dess sidor mot norr, öster och söder är mest intakta och sluttar brant ner mot den omgivande marken. Rösets östra del är mest välbevarad och ger ett mäktigt intryck när man ser det från sjösidan. Det var förmodligen meningen också. Det gällde att visa upp en maktsymbol inför de människor som utnyttjade Glafsfjorden som vattenled.
Den västra sidan är långsluttande och leder upp till rösets mitt där man finner två stora gropar. Den ena är 16 meter lång (öst-västlig riktning) och är 8 meter bred. Dess djup är 2,5 meter. Söder om den första gropen ligger en grop som är 10 meter i diameter och 1,5 meter djup. Väster om rösets mittparti finner man en tredje grop som är 6 meter i diameter och 1,5 meter djup.
Delar av röset är övermossat, framförallt dess östra sida.
Arkelogen Michael Jerkemark skriver i Gillbergadalens fornlämningar att man på den norra sidan av röset har plockat ur sten som sen har ”lagts till något som kan likna en fyrkant, väl avgränsad till den omgivande terrängen”. Fyrkantens norra del är ganska låg men höjer sig successivt ju närmare man kommer platsen för urplockningen och övergår gradvis i röset. Jerkemark antar att röset har använts under längre tid. ”Gravplundrare skulle väl inte lägga det urplockade materialet på ordnat vis?” frågar han sig.
Djurklou påstår att ”en Konung skall här ligga begravd”, men eftersom röset inte har blivit arkeologiskt undersökt så vet man inte vad som döljer sig i dess inre.
Gravröse fornlämningsnummer 30, Stavnäs socken
Detta röse har koordinaterna N 59° 29' 55,44", E 12° 42' 37,02" (WGS84).
Fornlämningsregistret noterar att röset är 11 meter i diameter och att dess höjd är 1,1 meter. Storleken på stenarna är 0,2 – 0,5 meter. I rösets mitt kan man se en grop med måtten 6 x 6 x 0,7 meter.
Källor:
Gillbergadalens fornlämningar, C-uppsats i arkeologi, Michael Jerkemark, 1990.
Bidrag till westra Wermlands antiqvariska topografi, N.G. Djurklou, 1867 (återutgivning i Värmland förr och nu, 1956).
Riksantikvarieämbetets fornsök.
Informationskyltar på plats.
*
*
