Fornborgen där Odens fåglar flyger
På höjderna öster om Norsälven, och söder om E18, sträcker ett fornlämningsområde ut sig.
Vi ska besöka några av dessa fornminnen genom att följa stigen som slingrar sig från parkeringsplatsen, på E18:s södra sida, upp på Korpberget och sen ända fram till två gravrösen, som ligger på berget söder om Korpberget (enligt Djurklou kallas det för Lilla Årsåsberget). Vid det laget har vi utsikt över Vänern (Åsfjorden).
Alla de här omnämnda fornlämningarna ligger i Segerstad socken i Värmland.
Merparten av informationen har jag hämtat från Riksantikvarieämbetets fornsök.
Segerstad 16
Här ligger två gravrösen, troligen från bronsåldern, på cirka 50-60 meters avstånd från Norsälvens strand, på moränmark som sluttar mot VSV.
Segerstad 16:1
Detta röse, som är 17 meter i diameter och har en höjd på 1,7 meter, består av stenar med 0,25 till 0,5 meters storlek. I rösets mitt finner man en grop som mäter 3 x 3 meter och har ett djup på 0,5 meter. I den del av röset som vetter mot VNV finns ett 7 x 4 meter stort område bortplockat till en höjd på 0,6 meter. Många av stenarna är överväxta med mossa.
Koordinater N 59° 22' 12,43", E 13° 11' 23,40" (WGS84)
Segerstad 16:2
10 meter NNV om 16:1 ligger röse 16:2, som har en diameter på 10 meter och en höjd på 0,6 meter. Stenarna är ungefär lika stora som i 16:1. Röset har under historiens gång blivit något omplockat i ytan och i kanterna. Även i det här röset hittar man en grop i dess mitt och den har måtten 5,5 x 1,5 meter och ett djup på 0,6 meter. Många av stenarna är överväxta med mossa.
Koordinater N 59° 22' 13,24", E 13° 11' 22,13" (WGS84)
Segerstad 15
Här ligger ett röse och tre stensättningar i tallskog på en hällmark som sluttar ner mot Norsälven. Dessa fornlämningar är troligen anlagda under bronsåldern.
Segerstad 15:1
Röset är 10 meter i diameter och har en höjd på 0,9 meter och är uppbyggt av stenar med en storlek mellan 0,2 meter och 0,4 meter. Några enstaka stenar är upptill 0,6 meter i storlek. På grund av utbyggnader har röset fått en geometrisk form med fem kanter. Dess NNV sida är dubbelt så lång som de övriga sidorna.
Koordinater N 59° 21' 58,36", E 13° 11' 18,47" (WGS84)
Segerstad 15:2
Rund stensättning med en diameter på 3,5 meter och en höjd på 0,25 meter. Den består av 0,2 till 0,3 meter stora, övermossade stenar.
Koordinater N 59° 21' 59,35", E 13° 11' 19,34" (WGS84)
Segerstad 15:3
Rektangulär stensättning, med måtten 8 x 5 meter och en höjd på 0,3 meter, som är fylld med 0,1 till 0,4 meter stora stenar. I kantpartierna hittar man några stenar som är 0,7 till 0,9 meter stora. I mitten finns en grop med 1 meters storlek och 0,3 meters djup.
Koordinater N 59° 21' 58,76", E 13° 11' 19,20" (WGS84)
Segerstad 15:4
Rund stensättning som har en diameter på 6,5 meter och en höjd på 0,4 meter. Den är fylld med övermossade stenar med en storlek på 0,2 till 0,4 meter. Stenar har blivit omplockade i ytan och i mitten finns en grop som är 1,5 x 1,5 meter stor och 0,25 meter djup.
Koordinater N 59° 22' 0,20", E 13° 11' 21,75" (WGS84)
Segerstad 11:1
Högst uppe på Korpberget, i gles tallskog, ligger en fornborg.
Den har en utsträckning på 210 x 80 meter i NNÖ-SSV riktning. I väster, söder och öster stupar berget brant ner, men i nordväst och runt till nordöst, där marken är mer långsluttande, finns en 160 meter lång stenvall. Den är 2 till 4 meter bred och har en höjd på mellan 0,6 och 3 meter, sedd från utsidan.
Murarna har bitvis rasat ut. Murarna kan ha innehållit trä, men enligt Hans Lind verkar inte detta vara troligt eftersom det finns en 2 meter lång kallmurning i NNÖ, men han tillägger också att denna bedömning är högst osäker (en kallmurning består av stenar lagda i skift utan murbruk). Man har inte hittat några brandspår i murarna. I norra delen finns en 2 meter bred bergskreva som arkeologerna förmodar är en ingång. Ett frågetecken angående muren finns också i norr. Där är murarna som svagast, och uppvisar inga rasmassor, trots att det därifrån är lättast att nå upp på berget.
Inuti fornborgen ligger ett gravfält, vilket är ovanligt. Vanligtvis daterar man fornborgarna till järnålderns mellersta period, som sträcker sig från år 400 till 600 e.Kr., och rösena till bronsåldern, 1500-500 f.Kr. I det här fallet kan fornborgen och rösena möjligtvis ha byggts samtidigt och då skulle borgen ha kunnat vara en befäst boplats under bronsåldern. Så länge fornborgen, och gravfältet, inte är arkeologiskt undersökta så kan forskarna inte besvara den frågan.
Koordinater N 59° 21' 51,38", E 13° 11' 25,51" (WGS84)
Segerstad 42:1
Gravfältet, som ligger inom Korpbergets fornborg, består av sju fornlämningar, två rösen och fem stensättningar (varav en osäker). Rösena har en diameter på 7 till 16 meter och en höjd på 0,8 till 2 meter och består av stenar med en storlek på 0,25 till 0,5 meter.
I det större röset hittar man fem gropar med en storlek på 1,5 till 4 meter och ett djup på 1 meter. I nordväst finns en grop i vilken man kan se en stenkista med måtten 2,5 x 1 meter. Den är kallmurad och består av 0,25 till 0,4 meter långa stenar. I ändarna ligger två hällar med måtten 1 x 0,7 x 0,7 och 0,15 meter. Djurklou berättar att ”i sjelfva grafkistan sågos lemningarne efter en stor nu förmultnad björk, som utvisade att dess förstöring inträffat i långt hänsvunnen tid”. I det mindre röset kan man ana en kantkedja, 0,3 meter hög och med 0,3 till 0,5 meter långa stenar.
De runda stensättningarna är 2 till 6,5 meter i diameter och 0,15 till 0,3 meter höga. De består av 0,1 till 0,25 meter stora stenar, som genom århundradena har blivit något omplockade.
Koordinater N 59° 21' 52,04", E 13° 11' 25,75" (WGS84)
Utsikt över Vänern (Åsfjorden) från Korpbergets fornborg
Segerstad 130:1
Cirka 350 meter öster om Korpberget ligger gården Lilla Årsås. Här gjordes ett lösfynd av en skafthålsyxa. Den ingår i friherre C. Cederströms samling, inköpt av Historiska museet år 1886 för 200 kronor. I Ernst Nygrens bok
Värmlands stenålder finns den upptagen med inventarienummer 7943 (729).
Koordinater N 59° 21' 45,31", E 13° 11' 44,71" (WGS84)
Segerstad 12:1
Korpbergets södra stup
För att komma till nästa gravröse måste man återvända till norra delen av fornborgen där stigen för oss nerför berget.
Stigen löper sen genom dalgången, mellan Korpberget och Lilla Årsåsberget, där man tidigare kunde gå genom en John Bauer-liknande skog. Efter skogsavverkning är marken svårgenomtränglig på grund av ris och sly.
Det här röset har en diameter på 9 meter och en höjd på 1 meter och ligger i en starkt sluttande bergssida åt väster. Stenarna, som består av röd, kantig granit, har en storlek på 0,2 till 0,4 meter. En tre meter lång kallmurad del finns i södra kanten. Den är 0,5 meter hög och är byggd av 0,3 till 0,4 meter långa stenar. I rösets mitt finns en grop med måtten 2 x 2 meter och med ett djup på 1 meter. Troligen anlagd under bronsåldern.
Koordinater N 59° 21' 47,21", E 13° 11' 21,86" (WGS84)
Segerstad 13
På krönet av Lilla Årsåsberget ligger två gravrösen från bronsåldern.
Segerstad 13:1
Röset, som består av 0,25 till 0,6 meter stora stenar av röd granit, är 19 meter i diameter och höjer sig 2,5 meter över marken. Det finns ett intakt kallmurat parti i den sydöstra kanten av röset. Det är 0,5 meter högt och 1,5 meter långt och är murat av 0,3 till 0,6 meter långa stenar.
I mitten finns ett 5 x 5 meter stort bortplockat parti där man finner två gropar. Den ena gropen är 1 meter i diameter och 0,4 meter djup och den andra är 2 meter i diameter och 1,5 meter djup. I botten på den största gropen kan man se en stenrad som är 1,2 meter lång och 0,4 m hög och uppbyggd av 0,3 till 0,5 meter långa stenar. Det kan vara sidan av en stenkista. Rösets södra del är delvis skadat av stentäkt.
Koordinater N 59° 21' 36,80", E 13° 11' 21,71" (WGS84)
Segerstad 13:2
Det här röset är 1,8 meter högt och har en diameter på 11 meter. Stenarna består av bruten röd granit och är 0,2 till 0,4 meter stora. Även i det här röset finns en grop i mitten. Det är 2,5 meter i diameter och 1,2 meter djupt.
Koordinater N 59° 21' 37,48", E 13° 11' 21,85" (WGS84)
Fler bilder
Källor:
Riksantikvarieämbetets fornsök
Informationsskyltar på platsen
Befästa berg – hägnade höjder, C-uppsats i arkeologi, Hans Lind, 1993.
222 sevärdheter i Värmland, Värmlands museum och Länsstyrelsen i Värmland, 1986.
Värmlands stenålder, Ernst Nygren, 1914.
Bidrag till westra Wermlands antiqvariska topografi, N.G. Djurklou, 1867 (nytryck i Värmland förr och nu 1956).
*
